När kvinnor slutar bry sig om hur de ser ut och försöker se så motbjudande ut som möjligt och sträva efter kort hår på huvudet och långt, mellan ben och under armar, när män försöker se ut som vi kvinnor borde göra, så som de flesta män och även vi själva vill att vi ska se ut. När erotik är samma sak som att krypa på marken iklädd koppel och blöja och när män klär sig i fantasifull kroppsstrumpa med påsydda dildos. När det vrålas av upphetsning åt den som gjort en hatt av förpackningar för bromsmedicin. Då tar erotiken skada.
När män klär sig i läderhatt och militärkoppel och släpar andra män i grimma, rider på människor som om de vore en häst. När kvinnor har manglat brösten så de är så platta och skadade som det bara går. När alla kvinnor bär rosa hår. Då vet man att åt vilket håll det lutar. Erotiken dör och allt som är kvar, är en känsla av tomhet. När perversionen blir norm och det onormala normalt, när allt ifrågasätts och ges en vriden förklaring, då tar även erotiken stryk.
När den manlige mannen och den kvinnliga kvinnan görs till motsatser och inkompatibla lögner, som varken har vettig grund plus dessutom saknar sans och logik, då står jag mitt emellan och försöker hjälpa dem som blir över. Dom som känner sig vilsna och övergivna och inte känner att dom passar in, får ångest och psykiska besvär. Besvär som lätt kan avhjälpas med lite mänsklighet, som är förbjuden mark. Det finns dom som skriker i ett sexuellt mörker och som famlar efter någon att hålla sig i, de som letar efter den bannlysta erotiken. När allt som är manligt målas ut som en giftig norm och kvinnor som gör sig själva till en perversion höjs till skyarna. Då dör erotiken.
Kvar finns det gåtfulla folket, de som tycker om att kramas och känna mänsklig värme. De som inte känner för att visa upp sig i en parad, där varken sensuell romantik eller kärlek visas upp. En parad som föräras piskan, våldet, det masochistiska och den verkligt toxiska manligheten. Den som egentligen inte finns. Där står han, mannen som inte vågar vara manlig och kvinnan som inte törs visa upp sin mjuka och väldoftande hud. Hon som ser sina förmenta systrar, vilka visar upp en kvinnlighet som är erotikens toxiska hot, i en parad som kallas ”stolthet”.
Det gåtfulla folket letar efter kvinnorna som inte vågar och smyger med sin sexualitet. Dom måste, eftersom allt annat, än det som paraderas är osanning och fake news. Dårarna har tolkningsföreträde i en värld som förnekar sig själv. När människor i allt högre grad gör det till en dygd att skrika ”kejsaren är påklädd”, istället för att vittna om nakenheten, då är sanningen skadad och ju mer den skadas, desto närmare döden är den.
I denna spiral av våld, perversioner och sexuell frustration, är det inte konstigt att omoralens väktare försöker upprätthålla bilden att all sensuell närhet är fel, det ska vara sex, sex och mer sex. Penetrering och känslolös upphetsning som aldrig får orgasm. Att kramas är fel, att kela är fel, att visa kärlek är apgalet. Allt är en enorm röra av HBTQ, hattar vikta av förpackningar för bromsmedicin, gröna blå och rosa dildos, limmade på en kroppsstrumpa och buren av män som har satt sin favoritdildo i sin anal och dessutom kommer undan med att det är kärlek. Ingenstans ser man kärleksparet som kramas, som kysser varandra intensivt, känner på varandras kroppar och ser glada ut, nej allt är en öken där erotiken släpar sig döende framåt, eftersom den piskas att göra det.
Mitt i allt står som sagt de vilsna, de som inte passar in, de som samhället stigmatiserar. De toxiskt manliga som söker efter närhet och kvinnor som letar efter kärleksfulla och sårbara män. Människor som inte målar sin sexualitet i pannan, som inte förnedrar någon i parad. Individer som är som de var menade att vara. De söker närhet och de vill ha kel. Kanske bara ligga och hålla om, medan de känner livet återvända. Det liv som de känner är rätt och som är fyllt av erotik, där njutning är mänskliga känslor och inte främst knulla, knulla, knulla och ännu mer knulla.
Där samtal är stimulerande och en smekning på kinden, att få gråta ut i någons famn för att deras självkänsla ska bli hel och att de åter igen ska börja tro på livet. Där finns erotiken och den växer i styrka, perversionen dör och livet kommer tillbaka medan fåglarna kvittrar och sommaren blomstrar. Där en man stilla vill ligga och känna närheten av en kvinna, där kvinnan vill förnimma styrkan hos den man hon drömmer om, där perversionen glöms bort, där finns det gåtfulla folket, de som enligt dom som styr i perversionens högborg är våldtäktsmän och sexdårar.
Där perversionen är norm, där är sexarbetaren hora och smutsig och kunden ett sexuellt och perverterat monster. Där utnyttjas bara kvinnor av onda män, som inte känner för att ta på sig sitt av samhället tilldelade prideomslag. Som inte känner igen sig i den beskrivning som ges av dem. De män som nekas rätten att köpa sig lite tillfällig omsorg om sin själ. De som därför ibland kastas i fängelse, eftersom de har trotsat perversionen av mänsklig värme.
Där perversionen är norm, blir normen en perversion!
Kram
/Bella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar